| |
|
. |
. |
|
... |
|
|
|
... |
|
Häradshövdingegården
I Rånnesta under 300
år !
|
|
1727
|
Omnämndes denna gård
i Rånnesta som
Häradshövdingeboställe
|
|
1884
|
Uppfördes nuvarande
huvudbyggnad - den
tidigare låg längre
ner i parken.
Arrendebostaden är
idag Café Svanen och
magasinet är
Natur-Info.
|
|
1890
|
Blev hemmansägare
Axel Erik Olsson
brukare av gården,
som nu hade
upphört att vara
bostad åt
häradshövdingen.
|
|
1896
|
Byggdes den nya
stora ladugården i
vinkel mot de gamla
uthusen.
|
|
1926
|
Övertog lantbrukare
K.E. Karlsson
arrendet.
|
|
1941
|
Köpte Karlsson
fastigheten av
staten. Senare
övergick den
i sonen Lennarts
ägo. |
|
1990
|
Fram till 1990-talet
var Karlssons
djurbestånd 100
nötboskap
varav 35-talet
mjölkkor.
|
|
|
Nu på
2000-talet är
gårdens areal
ca. 90 tunnland
öppen mark och 90
tunnland skog
|
|
2008
|
Gården ägs idag av
Gunborg
Karlsson som bor på
Rånnesta. En mindre
del av den donerades
2001 till
Stiftelsen Rånnesta
- Naturens Teater.
|
|
|
... en resa i Tysslingens
kulturbygder
Vi kommer på den gamla
"bergslagsleden", idag med
motorfordon eller kanske per
cykel, och
åker genom den slingrande allén
förbi dammarna vid Frösvidal.
Bäckarna från Kilsbergen
rinner ut i Frösvidalsån som
hejdas i sitt lopp för att
långsamt söka sig vidare över
slätten ned
mot Tysslingen. För ca tusen år
sedan fanns här kanske inga
bostäder men väl människor.
De samlades vid offerelden och
platsen var Fröjas vi, en
helgedom ägnad en av våra
asagudar. Gården Frösvidal
ligger på höger sida alldeles
intill vägen
|
 |
Huvudbyggnaden uppfördes år
1763 och påbyggdes år 1830.
Den ena flygeln byggdes ungefär
samtidigt och den andra
kom till omkring år 1800. Under
mitten av 1600-talet ägdes
gården av släkten Leijonhufvud,
men när och av vem gården blivit
anlagd är okänt.
Bland senare ägare märks
Borgmästaren G. Kjellman,
Kanslirådet Falkenstedt, Baron
C. Wrangel och släkten
Geijerstam. Den ena av de
pittoreska tvillinggbyggnaderna
på andra sidan vägen har varit
lanthandel och längre tillbaka
brännvinslager.
Genom en lång allé åker vi
vidare, rakt ut på slättlandet.
Hade det varit på
järnhanteringens dagar, skulle
slagen från hamrarna vid
Frösvidals bruk ljudit bakom
oss. Husen på ömse sidor om
vägen tillhör Älgesta by, med
boställen för "länets
landtsekreterare, -kamrerare och
-räntmästare" enligt Örebro
kalenderår 1849.
En
bit norrut skymtar "storbyn"
Blacksta, där resenärer
förr kunde få mat och härbärge
på sin väg mot Dalarna
eller Norge t.ex. Av
gästgiveriet som låg i byn finns
ej ett
spår idag. Blackstaån, det andra
av Tysslingens tillflöden
passeras, när vi far vidare mot
Hälleby. Den vitmålade gården
till vänster uppe på bergknallen
har varit kronans.
En snabb titt från vägen på det
gamla hovslagarbostället och
mönsterskrivarbostället
hinner vi med innan vi svänger
av ned mot Rånnestabyn.
|
Förr
kantades byggatan av fähus,
oxladugård, stall m.fl. byggnader.
Ett par av husen finns kvar, här
skymtar också potatiskällaren vid
vägkröken. En iskällare "uppförd av
resvirke och dubbla brädväggar med
sågspånsfyllning däremellan" har
också funnits. I fonden syns gaveln
av en stor mangårdsbyggnad.
På norra gården här i Rånnesta
stannar vi till en stund och går in
i den stora parkliknande trädgården,
många av träden planterades på
slutet av 1800-talet och poppeln
nedanför magasinet är imponerande. |
Den vitrappade
huvudbyggnad vid norra
gården i Rånnesta är bygd år
1864.
Denna och en tidigare
byggnad har under ett par
sekler varit boställe för
häradshövdingen |
|
"Karaktärshuset" är byggt år 1864
och i två våningsplan "uppförd av
timmer som beklädds med tegel varpå
kalkrappning anbringats". Rejält
skulle det vara - bostället för en
av rikets höga tjänstermän,
häradshövdingen för Östernärkes
domsaga.
Som två flyglar ligger
arrendebostaden (nu café och
galleri) och spannmålsmagasinet
placerade. Dessa byggnader är
troligen från samma tid.
Mangårdsbygnaden har tidigare prydds
med en "snickarglad" träveranda och
magasinets spåntak har förstärkts
med tegel.
I
arrendebostaden har en brukare vid
sekelskiftet "på vinden inrett
särskillt gavelrum" enligt ett
synprotokoll. Inga större
förändringar på 150 år alltså.
"Hemlighuset", fullt brukbart än
idag och med egen veranda, finns
kvar bakom stora huset och är väl
värt ett besök |
| |
|
Från
1720-talet vet man med säkerhet att
gården varit häradshövdingeboställe.
Namn som Grewesmöhlen, de Frese,
Törnblad, Pamp och Stenberg dyker
upp vid en titt i gamla
husförhörslängder. Den sista på
1800-talet avlöstes av sjökaptenen
Fresk vid sekelskiftet och senare
intog de kommande arrendatorerna
bostället. Tjänstefolk,
trädgårdsmästare, drängar och pigor
samt alla hemmansbrukarna har
naturligtvis också satt sin prägel
på livet vid norra gården.
I arkivet
hittar vi uppgifter från år 1601, i
en utsädes- och boskapslängd. Där
omtalas Bengt och Börje i
Rånnesta. Utsäde 6 tunnor. Oxar 2,
Kor 7. Hästar 2. Men Rånnestabyn
är äldre och har som de flesta av
byarna kring Tysslingen stränder
anor från järnåldern |
Vägen
gör många krokar vid
Hättinge, och går sedan förbi ett
nytt inslag i bebyggelsen,
"Raststugan", som är byggd på gamla
grunden till odlingstorpet
Hälsingland. Efter ca 500 meter
kommer vi till en dubbel-krök, vid
"den försvunna byn"
Nybble.En terrassering som avslöjar
var den gamla bytomten har legat
skall finnas bredvid vägen. |
Under medeltiden fanns en rik
bosättning efter östra stranden.
Spår av tegbruk och bytomter kan
spåras i terrängen.
|
|
|
|
|
|
|
